söndag, april 28, 2024
2014CoachningICCICF

ICC:s etiska riktlinjer

ICC:s anger etiska riktlinjer som är avsedda för alla professionella medlemmar i ICC. De föreskriver en miniminorm att följas av medlemmar och coacher som tillhandahåller professionella coachingtjänster.

1. Kompetens

  • Coacher gör sitt absolut bästa för var och en av sina klienter; och visar kärnkompetens i sin coaching.
  • Coacher strävar efter att vara medvetna om aktuell bästa affärspraxis, ny teknologi, legala krav och normer som gäller coachingyrket.
  • Coacher försöker förbättra och öka sina färdigheter genom studier, vidareutbildning och kontakt med kollegor
  • Coacher är alltid medvetna om sina färdigheter, styrkor och begränsningar. De tar bara emot arbete som motsvarar deras kompetens.
  • Coacher gör inte anspråk på något som de inte kan hävda kongruent. Inte heller gör de anspråk på färdigheter, meriter eller kvalifikationer som de inte har; coacher låter inte heller andra att göra sådana anspråk för deras räkning, vare sig i skrift eller tal.

2. Klientetik

  • Coacher respekterar andras rätt att ha åsikter och övertygelser som skiljer sig från deras egna. De försöker inte presentera sina egna övertygelser, värderingar eller åsikter som de rätta.
  • I början av relationen ser coachen till att klienten förstår coachingavtalet, så långt detta är möjligt.
  • Coacher diskriminerar inte klienter av någon som helst orsak.
  • Coacher drar ingen personlig nytta av klienter, vare sig sexuellt eller ekonomiskt.
  • Coacher inhämtar tillåtelse från klient innan deras namn eller anteckningar används som referenser.
  • Coacher uppfyller alla överenskommelser och håller löften som givits till klienter.

3. Coachingyrket

  • Coacher respekterar andras rättigheter vad gäller copyright, immateriella rättigheter, varumärken och patent. De erkänner andras bidrag, där så är lämpligt.
  • Coacher engagerar sig inte frivilligt i någon aktivitet som skulle kunna skada coachingyrket. Om de hör talas om felanvändning eller felrepresentation av arbetet vidtar de lämpliga åtgärder för att rätta dem.

4. Sekretess och intressekonflikt

  • Coachen håller klientens material konfidentiellt förutom då klienten har medgivit annat, då lagen kräver det eller av andra tvingande orsaker som till exempel överhängande skada av andra människor. Detta material kan vara verbalt från sessioner ansikte mot ansikte eller via teknik som till exempel telefon, datorer eller röstmeddelanden.
  • Närhelst möjligt åtar sig inte en coach några professionella förpliktelser, om tidigare relationer kan orsaka en intressekonflikt. Om en sådan konflikt skulle uppstå försöker coachen lösa denna inom ramen för etiska riktlinjer och normer.
  • Coacher kan använda klientmaterial, i utbildning och skrift, förutsatt klienten inte på något sätt kan identifieras.
  • Coachen meddelar klienten alla avgifter som de tar emot från tredje part som ett resultat av remittering eller råd de gett beträffande den klienten.
  • Där så är professionellt lämpligt kan coacher samarbeta med andra professionella för att hjälpa sina klienter, alltid med klientens tillåtelse.
  • Om coachen får en fråga om tjänster till en person eller organisation på begäran av tredje part utvärderar han noga relationen mellan de två och försäkrar sig om att det inte finns någon intressekonflikt vad avser coaching roll eller sekrekretessfrågor.
  • I de fall där coachens uppdragsgivare är densamma som klientens uppdragsgivare (t.ex. när ett företag engagerar och betalar en coach för att coacha en eller flera människor i företaget) klargör coachen i förväg med både klient och uppdragsgivare vilken typ av feedback som ska ges till uppdragsgivaren, format på feedback samt vilket resultat som uppdragsgivaren önskar. På detta sätt säkerställs i förväg ett avtal mellan coach, klient och uppdragsgivare, vari ingår att klientens material är sekretessbelagt och klientens tillit inte bryts. Om inget avtal kan träffas åtar sig inte coachen uppdraget.

5. Feedback och utveckling

  • Coacher vidtar skäliga åtgärder för att mäta sina klienters utveckling. Om klienten inte gör några framsteg diskuteras detta öppet, som en del av caochingrelationen.
  • Coacher skapar och upprätthåller lämpliga noteringar om sitt arbete med klienter för att uppfylla professionella och lagliga krav.
  • Coacher hänvisar klienter till andra när detta är relevant, till exempel kurator, terapeut eller läkare när de känner till problem som kräver sådan behandling.
  • Coacher söker alltid undvika att skada klienter, sig själv eller andra i sitt arbete.
  • När det förekommer ett avbrott i coachningen vidtar coachen skäliga åtgärder för att hitta andra arrangemang för klienten. Om avbrottet är långt kan detta inbegripa att hitta en temporär coach åt klienten.
  • Coachingrelationen avslutas enligt vad som överenskommits mellan coach och klient, vanligen vid slutet av ett i förväg betalt kontrakt. Om coachingen avslutas av coachen före ett sådant kontrakts avslut återbetalas eventuella avgifter som redan betalts för ej utförda coachingtjänster. Om coachingen avslutas av klienten före ett sådant kontrakt avslut betalar klienten avgifterna i stället för uppsägning, om detta tidigare överenskommits.

6. Avgifter

  • Coachen informerar tydligt klienten om vad som gäller för coachingrelationen vad beträffar avgifter, bokning, avbokning m.m.
  • En coach har rätt att debitera vilken avgift han/hon vill. Klienten informeras om avgiften innan coachingen påbörjas.
  • Om betalningsproblem uppstår vidtar coachen erforderliga åtgärder för att diskutera detta med klienten och komma överrens om en betalningsplan. Om klienten inte betalar överenskomna avgifter kan coachen vidta lämpliga legala åtgärder för att få sina pengar.